28-08-2012

 

Igår red jag ut på honom. Det blev en längre ritt på nästan över en timme (!) och som ledde oss fram till Dammsjön, en sjö som ligger nen bit bort. Vägen dit består först av grusväg, sedan skogsväg och den sista och längsta biten består av ren sand. Helt undebart att kunna rida och träna på olika och varierade underlag under en och samma ritt, det stärker hästarna. Och att få galopperna längst kupuerade sandvägar bygger kalasfina muskler.

 

Redan innan jag hade hoppat upp var Dexter ivrig och taggad på att få komma iväg. Han som hela sommaren har stått och i princip sovit när jag hoppat upp och ridit iväg kröp nu nästan ur skinnet i ren iver över att få ge sig ut. När jag hoppar upp vill jag inte att hästen bara ska gå iväg, utan jag vill att den skall stå stilla i några sekunder först innan jag ger signal att den får gå. Dexter ville under gårdagen absolut inte stå stilla när jag skulle upp, och när jag var uppe skulle han minsann kila iväg direkt. Han småreste sig någon gång i ren protest när jag bad honom stå stilla, men efter att han insett att stå stilla var enda chansen för honom att få ta sig vidare lyssnade han och respekterade min önskan. När han väl fick skritta iväg blev han stencool igen, söten. Jag red på hackamore idag igen, han fungerar riktigt bra på det och jag tror han har en lös tand, så bättre att jag gör såhär än att eventuellt skapa obehag i hans mun pga. tanden. Jag skrittade fram länge och väl och började trava igång när vi kommit upp till skogen. Han gick jättefint, var lyhörd och positiv. Jag skulle utforska en ny väg men red såklart fel och tappade för en stund bort mig. Tur jag har en kille som finner sig i sin mattes dåliga lokalsinne. Han bara tuffar på med öronen spetsade framåt!

 

När vi nådde sandvägen lät jag honom gå på i ett lite högre tempo och gav galoppskänkel senare. Ingen tiopoängfattning, men han tog den och även rätt galopp, kul! Jag släppte honom och lät honom öka galoppen, och j-ä-k-l-a-r vilken fart han fick upp! Jag sade vid något tillfälle tidigare att han var som en otrimmad EU-moppe, men igår var han fanimej ett X2000!! Jag fick fråga mig själv om jag verkligen hade kontroll på honom gång på gång, och javisst hade jag det, även om han var väldigt framåt och helst av allt ville springa till månen om han fått det. Han gjorde även ett jättefint byte! ;) På hemvägen var han svettig och go och var inte allför impnerad av att jag valde att hoppa av och skritta av honom redan flera kilometer hemifrån. Han ville ju springa! Jag spolade av honom hemma och han såg så nöjd ut över sig själv, snutten. ♥

 

 

29-08-2012

 

Idag skrittade jag honom för hand för att han skulle få komma ut och röra sig efter gårdagens, för honom, hårda pass. Vi skrittade på i ett gott tempo i ca 25 minuter. Passet började lite halvt dramatiskt med att han slet sig. Dexter måste vara den första häst som är rädd för nordsvenskar? Det har flyttat en flock nordisar (kanske 8-10 stycken) till en hage precis intill Dexter och company. Och idag skulle vi gå förbi där för andra gången varav hästarna sprang nyfiket mot staketet för att hälsa, och Dexter höll på att dö. Han reagerade på dem precis som han reagerar på kor; han får panik och vill fly åt motsatt håll. Han kastade sig varpå jag inte orkade hålla honom och han sprang mot sommarhagen och Tequila som tur var, då hagen ligger ca 100 meter bortanför. Tilläggas bör att vi passerade nordisarna igår också, då exakt samma sak hände, dvs. han fick panik och kastade sig. Då orkade jag dock hålla honom. ;) Vad är det man säger? Hissen går inte ändå upp för vissa?