Bästa passet på länge, känns underbart! Red på en inhägnad äng, samt tog med mig pojkvännen som "drivhjälp". Hans huvudsakliga uppgift var att hjälpa till och driva från marken när hon bara surar ihop och dör, det fungerade riktigt bra. Han behövde knappt visa pisken, utan drev bara med rösten på mitt kommando. I mitten av passet kändes det riktigt bra. Hon insåg att hon inte kom undan med att stanna och slå mot skänkeln, uatn sökte sig framåt på eget bevåg. Tilläggas bör att jag idag provade min Santa Cruz på henne samt hackamore. Det kan ha bidragit till förbättringen, men svårt att i sådna fall säga vilket utav det som hjälpte. Dumt att prova båda samtidigt, känner jag nu i efterhand.

 

Jag gick in på volt efter en stund med Robert i mitten som drivhjälp. Det började bra i vänstervarvet, hon rullade på jättefint och jag kunde agera med små, små hjälper där hon lyssnade kvickt och var allmänt positiv till arbetet. I andra varvet gick det lite sämre. I början rullade hon ganska bra, men sedan tröttnade hon och ville dra mot utgången, och när jag försökte rida igenom det slog hon och vid ett tillfälle reste sig och lyckades nocka mig så jag trodde jag hade tappat en tand, haha! Jag fick fulrida, jag kände mig som en orutinerad unge på en B-ponny, där jag sitter och bankar och smackar. Jag fick kicka till henne ordentligt ibland, och fick faktiskt respons, hör och häpna! Efter lite fortsatt fulridning och ett dåligt samvete över hur jag faktiskt red, släppte hon efter, och vi kunde rida oabrutna volter med små, fina hjälper och avslutade runt "fyrkantsspåret" (som inte riktigt är jämnt och fyrkantigt, men ni förstår hur jag menar) där hon fick gå på lite och avsluta passet med lite positiv energi. Duktig tjej!

 

Pappa kom under passet och kollade på oss. Första gången han ser mig rida Tequila, och jag skämdes lite smått över att han fått se mig fulrida, men istället var han väldigt positiv och förklarade på ett ungefär att "det är bättre att du visar att du bestämmer, det mår både du och hon bättre av. Hon blir tryggare med en ledare". Det är ungefär så jag också resonerar. Jag tror på Tequila och VET att hon kommer bli en kalaspingla som bara väntar på att få blomma ut. Men innan dess krävs såna här pass, och kommer kanske krävas ett bra tag framöver. Men när hon kliver över tröskeln, då är hon oslagbar!