Det gör faktiskt det. Ett minus dock att jag inte har något jobb, men som planen ser ut börjar jag plugga igen till hösten. Mer taggad än någonsin faktiskt, det har blivit så illa att jag faktiskt ser fram emot det! Dexter har börjat komma igång sakta men säkert och jag är så galet taggad till att verkligen få sätta fart med träningarna ordentligt. Han kommer gå väldigt lugnt, oavancerat och kravlöst en tid framöver, men  träning är alltid träning, oavsett form, tid eller längd. På fredag får jag hem en unghäst som det ser ut att träna fram tills betessäsongen är över, -jag är lycklig upp över öronen! Jag gillar verkligen den hästen, ...och ägaren såklart, så det blir nog fint! Men såklart är hönsamman Martina orolig över ihopsläppet som alltid, men jag har sagt det förut och säger det igen; finns det någon plats där jag vill att mina hästarna ska skada sig så är det i hagen tillsammans med hästkompisar. Faktiskt. Åh, nyp mig någon! ..eller vänta tills jag vaknar förresten, för jag vill inte missa det här! :)