Träning - Dexter

Idag blev det en tur till dammsjön. Igen. Men åh, vad jag älskar den ritten! Vi red en snirklig väg genom skogen innan vi kom fram till sandvägarna, jag ville utforska. Dumt egentligen, jag har verkligen noll lokalsinne och risken för att jag skulle tappat bort mig var ganska gigantisk.
 
Dexter var ganska trött och seg i reaktionerna i början idag. Antagligen berodde detta på att han innan hade lekt rövare i hagen och var busigast i helaste världen, så när jag tog in honom var han både flåsig och varm. Haha, skitunge! Men som vanligt tände han till ORDENTLIGT när vi kom till sandvägarna, för då vet han att det är dags att springa. Jag fick till en helt okej trav. Bra bjudning, jättefin känsla i handen, bra form - men inget direkt påskjut eller schwung i steget. Men jag nöjde mig med det idag, han var så fin i övrigt att jag inte ville förstöra det. Små steg i taget. När vi var framme vid sjön och vände tillbaka blev min treåring eld och lågor, j ä k l a r  vad han låg på. Han lyckades få ur sig något bocksprång, eller vad som åtminstone skulle lika bocksprång, i farten uppför en backe, och sedan var bromsen liksom lite ur funktion. Like usual, börjar det kännas som haha. Jag tog ner honom till halt när han blev för mycket, för het och oktontrollerbar, för att sedan fatta en ny galopp och börja om. Så höll vi på och till slut blev han riktigt fin, om än pigg och väldigt framåt. Men så ska det vara! Idag var även första gången vi tog Dammsjövägen två gånger, dvs. jag vände och red till sjön ytterligare en gång. Det är någon kilometer kuperad sandväg, och jag kände idag att jag faktiskt ville rida honom trött - det har jag inte gjort innan. Det gick fantastiskt bra, och han var obeskrivligt fin på slutet. Jag tror inte jag behöver vara så rädd för att sätta lite press på honom och faktiskt låta honom bli trött ibland, det gynnar nog en hel del. Han blir riktigt fin när han får ur sig all den där överskottsenergin och börjar fokusera på själva arbetet, och så kan det ju ha en positiv inverkan på den runda magen också! 
 
Såhär svettiga blev vi idag. Rekord! Men nämnbart flåsiga var vi dock inte. Pälsen ska bort tids nog!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0