På lördag smäller det!

Som det ser ut får jag stalla in Dexter på lördag! Jag är glad till tusen. Det börjar bli så fruktansvrt kallt om nätterna och hästarna har ingenting kvar att äta sedan länge och jag får ju inte mata dem efter 19.00 (fast jag gör det ändå) Eländiga jag! De måste ju får mat! Men shh, det får ni inte skvallra om, då blir inte mina föräldrar glada i mig.
 
Mina föräldrar lyssnade på ett förslag från mig förut, och pappa har nu byggt en ställning med tak där vi kan fästa ett småmaskigt hönät så hästarna kan gå på fri tillgång. Jag ska försöka fixa en bild, det blev jättebra. Nu har vi ju inte använt den än, men den SER bra ut i alla fall haha. Mina föräldrar brukar aldrig lyssna på mina "konstiga idéer" som man valt att uttrycka det, men nu gick det banne mig. Och glad är jag för det! Tack mamma och pappa!
 
Jag har erbjudit mig att ta hand om alla in och utsläpp. Insläppen tar jag ändå alltid, det är en vana, men insläppen brukar jag ta 4 av 7 dagar vanligtvis. Vad gör det då om jag nu tar 3 dagar extra, tänkte jag. Och då slipper jag höra om att min häst är jobbig och att hans mat är dryg att fixa (lucernpellets). Mockningen har vi lagt hos den som tar utsläppet, och denne får mocka hela stallet då mamma tycker det luktar äckligt. Men jag ska försöka få mamma att mocka sin box själv, känner mig inte alls motiverad till att göra det. För det första så trivs Ella inte på box, utan blir orolig och snurrar runt i boxen och stökar ner = tar en evighet att mocka. Det orkar jag inte med varje tidig morgon. Och sedan gör jag bara fel, -mockar fel, tar för mycket spån och blir kallas djurplågare och ifrågasatt varför jag hatar Ella så mycket när jag inte fyller på spån till Dexter, men inte till henne. Jag älskar mina föräldar och är tacksam över att jag får stå gratis i stallet - no doubt, men det ansvaret vill jag inte ha. Jag tycker att jag ställer upp tillräckligt mycket ändå med in- och utsläpp för att inte behöva mocka åt en häst som inte är min. Jag kommer säkert få skit för att jag skrev så, och jag är kanske världens mest bortskäma unge i världen. Men jag låter det vara så nu. Det är ju så jag känner och upplever det. Behöver jag förneka det?
 
Men främst av allt är jag taggad. Taggad och glad över att få tillbaka min pigga och glada kille om har tagit lite semester över sommaren och hösten. Jag tror jag exploderar snart! :)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0